Idag när jag kommer hem från jobb, står alla garderobsdörrarna öppna, och ut från varsin garderob kommer tre sömniga katter. Jag blir så trött...
När ska Henrik kommer ihåg att köpa nya magneter till dörrarna, så att dom inte kan öppna själv??
Jag vill inte ha en massa katthår på kläder. Hur skönt är det att ta på underkläder som är fulla av hår liksom?
Kliar ju lagom skönt inför brallorna hela dagen sen...
När de tre monsterna sen gäspat färdigt och sträckt på sig börjas det skrikas...HÖGT...efter mat. Då är dom så hungriga att dom håller på att dö. Jag hinner inte ta av skorna, hinner inte gå på toaletten, fastän jag nästan kissar i byxorna, hinner inte ta av jackan, så svetten droppar i stora pölar på golvet.
Dom SKA HA MAT!!! Och det handlar om sekunder.
När dom sen tuggat i sig maten på endast ett fåtal sekunder, som är alldeles för snabbt, kräker Molgan upp maten igen, Lucia ställer sig vid balkongdörren och skriker, för nu ska hon ut och Alfons öppnar en garderob och kryper in och lägger sig igen. Jag, står fortfarande med jacka och skor på, utan att ha varit på toaletten...
Men vem bryr sig om det?
Välkommen hem mojjan;=)
Alfons och Lucia
Molgan
5 kommentarer:
Ohh, myskatter.. hur söta som helst!
Hihi, ja dom e sötast i världen! Och jag kan bara va irriterad på dom i 5 min, sen älskar jag dom mest av allt igen;=)
Vår älskade kise Simon fick vi avliva för ca två månader sedan och det var allt annat än lätt. Det svåraste var faktiskt Markus sorg, jag trodde inte han skulle bli så ledsen.
Dina kisar är supersöta!!
Hej "Kussen"
Så hittade jag också hit, kul! Alltid roligt att läsa andras bloggar när man själv är bloggare.
Nöjda med vagnen?
Ganska avis är jag som inte fick se och klappa på goa magen idag!
Ses vi snart?
//Kram, L.
Jaaa, vi ääälskar vagnen;=) Och tänk vilken pärla till man du har, som kunde ordna ett sånt bra pris;=)
Naw, du ska snart få klappa magen kusse lilla...tänkte att vi skulle boka in en dag som ni kunde komma å hälsa på oss ju!
Kraaaam tillbax
Skicka en kommentar