Just nu är världens goaste onge, dvs min lille Tristan inne i en INTE-sova-på-natten-period! Charmigt?
Nope...hans mamma e så trött, så trött! Hans pappa likaså!
Vi gör allt för att hålla honom vaken så länge som möjligt på kvällen, för att han ska sova så gott och länge på natten! Men efter kl 18:30 är det nästintill kört, och bara en massa gråt tills dess han får hamna i sängen! Det spelar heller ingen roll om han varit vaken heeela dagen lång, för han kan va vaken heeela natten lång också!
Igår fick lilleman vaccinationen, och det gick bra! Mammas lille kille så duktig så...
Han skreeek som tusan, när han kände sprutan, men så fort han kom upp i pappas famn tystnade skriket, och ut kom istället skratt och joller;=)
Väl hemma var han lite gnällig och orolig, och fick alvedon, det hjälpte och vi hade en ganska glad kille resten av dagen!
På natten vaknade han klockan två, pigg som en lärka och väldigt gnällig! Hård i magen, och kunde inte komma till ro!
Då fick vi väcka pappa Henrik, så vi fick hjälp med alvedon och lactulos! (svårt att ge själv, då hans spottar ut det mesta)
Vi bestämde då att jag skulle försöka en stund till, sen skulle vi byta om han inte somnade, så att vi båda fick sova inatt!
Men äntligen kl 5 somnade han om, och mamma kunde krypa ner i sängen igen, då studsar Henrik upp som en bandyboll ur sängen!
När jag frågar vad han ska, svarar han:
- Jag ska ta han, hm...ta han...hm...vad heter han nu??
- Din son Tristan, undrar jag?
- Mm, säger han och kliar sig i håret!
- Haha, han sover svarar jag, lägg dig igen!
- Jävlar va yrvaken jag är, svarar han!
Tror ni?? haha...Ja, lite kanske när man inte minns namnet på sin son!
Nu sover de båda två så gott!
Snart ska Henrik iväg och jobba, så jag får la väcka honom snart!
Igår försökte vi för första gången att se en film, sen Tristan föddes! Det gick sådär, vi såg en timma, sen orkade inte mina ögon hålla sig uppe mer...
Nåja, de tar väl några månader (år) innan man känner sig pigg igen!
Men allt har sin charm...
Och jag är världens lyckligaste, tröttaste mamma, med håret på svaj och för små brallor;=)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Passa på att sova medan han sover!
Jag höll på att göra tusen saker medan Frans sov, men bestämde mig snart för att skita i om det var stökigt hemma och att såna saker som inte var absolut livsnödvändiga fick vänta.
Just nu håller vi på att avvänja honom vid nattamning så jag har en asförbannad Frans på natten så dagarna är trötta här med.
Du, brallorna kommer du att komma i så småningom. Har precis blivit av med mitt sista gravkilo, det tog ett år men sen gick jag också upp 30!
Kram
Å du, vad underbart söt han är er lille pallevante!
Jag vägde osså 30 kg vid sista vägningen hos barnmorskan, men sen gick jag över tiden nästan två veckor, som jag inte blev vägd...hehe...
30 kg extra alltså...haha;=)
Annars hade de varit sjuuukt!
Skicka en kommentar